with arms wide open

det är tomt i min famn.

men, ett telefonsamtal precis gjorde mej glad.

jag badade, antagligen för sista gången detta året, i havet igår. det var helt underbart skönt, men helt fruktansvärt kallt. sådär så det gör ont, som i april, du vet?

på kvällen slängde jag mej i en soffa som inte är min, och lyckades nästan somna där.

idag får jag min dom. saker börjar bli sådär definitiva. och seriösa, och allvarliga, och tråkiga..
om ett år vet jag ännu mer om hur jag egentligen inte vill leva.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0