en solig lördag.
läkare, sjuksköterskor, akuten, apotek och medicin skulle jag gärna i framtiden slippa, åtminstone på fredagar. Går det bra, tro?
Jag har slutat att tänka på sådant som gör mej arg, för dom säger att jag ska ta det lugnt nu. Då gör jag det.
Men, så mycket feghet och så lite ansvarskänsla, skulle jag vilja tillägga, gör att jag inte har någon respekt kvar alls.
ordet liv jagar mej i mina drömmar.
Det finns så många människor som är underbara, underbart fina. Som stöttar och bara finns. Som hjälper mej att andas när jag glömt hur man gör, som skrattar med mej när jag är glad. Varenda en älskar jag så mycket att det bubblar inuti, det liksom växer inuti, det liksom blir.. någonting större och större. Jag vet inte. Förvirring?
Solen skiner, både utanpå och inuti. Sådär som en del tankar; under, ovanpå, inuti. Ni vet? Varenda människa vet, men han vet det bättre än någon annan just nu.
Idag tänker jag på Peter, för att.. för att han har det svårt, och för att jag inte vet hur jag skulle kunna låta bli.
Ikväll, mys. En annan kväll, någonting annat.
En annan dag, ett annat liv.
