Annapanson & alla förbannade ord.

Jag bara väntade på de satans tårarna. och nu är de här, välkomna.
Jag skyller på trötthet, feber, yrsel, förvirring och svaghet.
Jag skyller inte, aldrig igen, på minnen, saknad, obehag, rädsla och ångest.

Idag är det jag som är känner mej ensammast i hela världen, syster.

Jag har i alla fall plockat fram dammsugaren.
Med denna takten kan lägenheten vara städad och fin på tisdag, möjligtvis.

Jag skulle vilja ha någon som kommer när jag behöver en kram, när jag mår såhär, när man bara vill ha sällskap.
Men jag måste alltid åka någon annanstans för att få en.