Annapanson & alla förbannade ord.

Inatt drömde jag om ett får som låg och kippade efter andan
om ett barn som sprang och sprang och sprang så snabbt att det sprang ifrån mej
och om ett stort stort hölass.
Nog om det.

Jag måste sluta smsa och prata med halvt okända män mitt i natten.
Men jag har i alla fall någon att gå i ide tillsammans med nu.
Och jag kan inte låta bli att tycka att det vore alldeles förbannat jättetrevligt om det skulle hända och ske.
Kylan är inte min vän.

Igår var jag på Ica Maxi med min älskade far. Jag gick i världens största mjukisbyxor, halsduk och min fula gröna fleecetröja, och hostade lite extra i smyg på alla sura tanter som gick förbi mej.
Och pappa skämdes inte ens för mej. Det gör han aldrig.

Idag mina damer och herrar, så är det fredag! Och jag friskförklarar härmed mej själv, just därför.
Att jag knappt kan svälja pga smärta, och att jag hostar minst fem gånger i minuten och är på väg att hosta sönder delar av halsen, det beror verkligen inte på varken bakterier, virus, sjukdom eller någonting liknande. Det måste bero på någonting helt annat. Åtminstone idag.