Annapanson & alla förbannade ord.

den 31 maj, lördag, och solsken.
men jag är så fruktat trött i huvudet och kroppen

så trött att jag inte håller ihop.

det kan bero på en kväll, natt, igår som började med mysig solning, grillning, skratt
och som sedan fortsatte med fest hemma hos mej, och allt spårade ut
sedan lagade vi någonting och åkte vidare, och allt är mest bara en konstig lek
som jag faktiskt inte vill vara med i.

leker alla med alla?

igår var första gången jag på allvar kände att det inte fanns någonting att hålla kvar i.
det skrämde mej så inihelvete.

men nu känns det skönt att vara ensam en stund.

vad är på riktigt, någonsin?