räkna kråkor.

Jag vet inte hur många hundra gånger
jag lyssnat på denna skivan.
Den 18 juni ska vi se Counting Crows, jag och systeryster.
Det ser jag framemot.
Ett litet tack vore på sin plats här tror jag, till Eric, som fick mej att uppmärksamma den lilla artikeln i Sydsvenskan om att dom skulle komma till Köpenhamn.

Just det.

Det var nog bara det.
Det är för många tomma tankar och dagar nu för tiden.                                             
Allt liksom bara flyter iväg, ihop och samman.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0