Söndagen efter.

"Och tala tydligt om du vet nånting
Om du vet vad du vill va"


Idag är det tack-för-igår-dagen.
Tack till syskling, för alla skratt och sällskapet under hela dagen och kvällen.
Tack till alla som kom och gjorde kvällen till det den var
Och speciellt tack till Erika, för alla danssteg du orkade med inne på Debaser för min skull.

Imorgon ringer jag sjukhuset. Ända tills jag får tag i någon denna gången.
Det är riktigt illa nu. Till och med så att jag själv oroar mej väldigt.
Jag tror att om det är en vettig sjuksköterska jag får prata med så blir jag inlagd.
Men det skulle jag inte klara av. Inte igen. Inte nu. Inte någonsin.

"Lova när jag somnar att du vakar över mig
så att inget mera ont ska kunna ske"


Jag faller igen. Nej nej neeeeej. Jag vägrar.
Catch me when I fall for you, eller låt mej bara falla.

Mannen (pojken) med den breda ryggen och de naiva ögonen,
han tror jag att jag låter gå.

"jag vet att du
inte vet vad du längtar till"


och ändå, hela tiden, denna längtan.
närhet. kärlek. händer. tungor. läppar. kramar. trygghet. liv.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0