accidentally in love

Sådär.
Det var det. Varför lägga tre veckor på tjafs och gnäll och mest tårar, när man behöver närhet?
Som jag sa; det finns ingen som helst anledning.
Jag blir bara ledsen.

Punkt.
Men jag är sämst på att sätta punkt!

"Only time will tell
When to hold on, when to let go
When to forget, and not let it show
When you reach out, I will be there
Love finds a way, when somebody cares
Enough to hold on.."

Men.. Vad säger man? Så viktigt var det. Och så snabbt försvann det igen.

Jag har en satans tenta på fredag som jag måste plugga till, men jag kan fan inte koncentrera mej.
- hur ska detta gå?
Det mesta just nu går åt helvete, så det kan nog bara bli bättre. Jag hoppas att jag fixar tentan i alla fall. Någonting av allt det jag läst måste ha fastnat nånstans i huvudet, trots att du tar upp all satans plats och irriterar mej.
Fattar du trögt? 
- Försvinn.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0