poetiskt värre.
jag gick ut för att leta efter dina händer
på vägen mötte jag en vän
rödgråten och förvirrad, vilse
"tiden måste hitta ett sätt att gå fortare"
sa du och sprang iväg
jag tänkte svara något smart om att man inte kan springa ifrån någonting
men det var försent att vara klok när du redan förlorat allt
jag slängde tankarna nånstans längs vägen och fortsatte bara gå
jag gick och gick
och gick längre
och gick hem
jag kom innanför dörren och jag hittade ett av dina hårstrå på min kudde nyss
jag letade länge nog
Kommentarer
Postat av: Lotta
Fint..
Trackback
