Annapanson & alla förbannade ord.

vissa människor tar all energi
men jag tänker inte ge bort någon energi alls i julklapp
för ingen av dem som tar min energi förtjänar den, egentligen

jag skulle behöva städa, det ligger hårtussar, dammtussar och grejer över hela golvet
men jag tar mitt pick och pack och lämnar lägenheten under ett par dagar över julen istället

älskar, älskar inte, älskar, älskar inte, älskar, älskar inte, älskar

jag hänger inte riktigt med, tiden liksom bara flyger iväg och jag, jag flyger med
åtminstone gjorde jag nästan det häromkvällen ute hos mej, jag kunde luta mej i motvind utan att ramla

men, vet ni, får man en puss när man kommer innanför dörren, så känns allt plötsligt underbart.

systeryster och jag har simmat idag, sen hamnade jag hos paps, och nu när det snart är julafton har jag och bror-bäst satt ljus i världens fulaste gran
pappa har en förmåga att alltid skaffa granar som liksom mer ser ut som.. fula buskar? sneda pilträd? ja, något sådant. men detta året har herr paps-rolle-moffarpettsson överträffat sej själv och i hans vardagsrum står nu en sned, spretig, på ett håll helt platt, inte alls granlik gran.
men nu finns det i alla fall en plats att lägga alla julklappar på.

så; julkorten är skickade, julgodiset bakat, julklapparna köpta (dock ej inslagna), lussebullarna och pepparkakorna bakade, julpyntet framme, julgranen snart pyntad, brödet till julafton bakat.. så, kära tomten, när kommer du?

nu tar vi en utflykt ut mot bunkeflo!

ha! jag satt hos frisören och hon frågade om jag precis hade fött barn. tydligen har jag massa nytt hår som håller på att växa ut och det kan man ha efter en förlossning. men jag har minsann inte fött något barn ännu.
fast det kom in en kvinna som också skulle klippa sej, och hon pratade minsann om en förlossning, om ett kejsarsnitt och om ett ärr som faktsikt inte var större än en sytråd. det ni. det tyckte denna damen i alla fall var väldigt otroligt och märkvärdigt.

det flög precis förbi en fågel utanför fönstret.
en koltrast!

det ska bli sol i helgen. sol! det är snart julafton, men vi ska ha solsken. ingen snö, alltså.
en vacker dag tar jag mina saker och flyttar upp till luleå igen, det tror jag verkligen på.

och ja, Rosengård. vad säger man?
Är det konstigt när fördomar späs på om denna stadsdel, om de människor som bor där och om religioner som utövas där, när det blir upplopp, stenkastning och bränder, för att vissa anser sig ha rätt att stanna i en lokal som de varit uppsagda ifrån en längre tid?
Om svensk lag hade varit något som intresserar dessa människor hade saken varit avklarad för mer än ett år sedan.
Men nej, vi bryr oss inte om den svenska lagstiftningen, men vi tar gärna del av allt annat i Sverige, allt som är bra, allt som ger en människa trygghet.

Ibland blir man bara upprörd, men det är liksom oftast inte ens lönt.
Jag vet att det finns bra människor i Rosengård också, faktiskt, det är synd bara att det alltid är de som beter sig illa som syns och får uppmärksamhet.

nu snart ska jag hoppa iväg till frisören, minsann.
och om jag säger att det ska bli lugg, then lugg it is.
jag har ändå inte tid till att ångra mej förrän senare ikväll.

Mannen (?) med de otroligt vackra ögonen var på gymmet i förrgårkväll
och jag vet nu att man kan förstöra ett par underbara ögon med en ny otroligt ful frisyr
jag lade inte ens märke till honom förrän precis när jag skulle gå
dumma dumma människa, be till gud att ditt hår växer ut snabbt igen!

ha, jag drömde förresten om max igår natt.

- varför finns det folk som är så otrevliga?

vad som än har hänt
vad vi än har känt

Jag ska klippa lugg.
Sen skiter jag i om jag inte passar i det, men jag har provat allt annat och nu behöver jag en förändring igen.

Söker alla människor spänning?
eller handlar det om att man faktiskt är bortskämd med för mycket trygghet i vårt land?

Förresten;
guaccaMOLLE: jag tänker på dej, kompis.
En dag kommer du att bli samma glada människa som förut, som alltid skrattade.
Det tror jag verkligen på.

"I carelessly wasted my time"

Det finns massor av bilder från den senaste veckan, ska jag tala om. Jag har bara inte haft tid att lägga in dem förut, och nu kommer ni säkert ändå bara orka kika på två tre stycken av dom. Men dom ska ligga här i alla fall!

Efter fredagkvällens pepparkaksbak blev det lite mysigt med denna lilla varelsen.
Av någon anledning avbröts baket av att några var TVUNGNA att titta på idol-finalen. Fast man kan väl kanske se hur mycket jag inteallslåtsas tycka om den, och hur systeryster stortrivs.



på lördagmorgonen fick vi finbesök hos systeryster! Maja kom, och skulle passas, oväntat, men otroligt mysigt!
Jag till och med somnade med henne på mej innan Jenny kom och hämtade henne.


Sedan har vi ju julbakat, syskonen och mams! Ni får bara se några av bilderna, eftersom vi är ganska knäppa (läs: totalt störda) när vi är bara vi, och jag kan inte låta er se hur vi beter oss då. Ni får i alla fall se en halvstörd syster, alla knäck, en söt syster med en stor lussebullsdeg och sen alla lussebullar.



Jag har dessutom varit och sett världens finaste luciatåg! Med världens finaste lilla tomtenisse! Fast han var, enligt sej själv, ingen tomtenisse. "Jag är bara tomteAlvin"  Sötast.

Ja, jag vaknade också av att sängen skakade tidigt imorse.
Men sen när jag vaknade andra gången trodde jag att jag hade drömt.

Och det är i alla fall en himla tur att cemodamens trevliga urspårningshistoria INTE stämmer, för då hade jag, August och min lägenhet varit under vatten. Sluta hitta på sånt där. August kan inte simma!

Jag ska uppdatera, jag har massor med bilder från helgen, men just nu ska jag krypa ner i en varm säng och glömma att jag har en helvetisk vecka framför mej.

och när jag somnat ska jag drömma om dej

mina tankar har ditt ansikte, plötsligt

Nu hoppar jag iväg till centralen och slår mej ner på ett tåg och rullar iväg i mörkret.
Med mej har jag Gunnar och Bob. Det ska bli en mysig tripp.

När jag stod och väntade på bussen idag mötte jag en märklig farbror, som kom fram till mej och sa lite käckt: "Alla fryser idag, till och med jag. Jag brukar inte frysa." Sen skrattade han lite som om det vore ett skämt, och gick iväg. Efter en stund kom han tillbaka igen, kollade på sin klocka, sa att den var sjutton noll noll och skrattade, vände sej mot mej och sa "det var väl sjutton också!" Sen skrattade han ännu mer. Jag fattade att han också egentligen väntade på bussen när han kollade på tidtabellen och konstaterade "dom är sämst i Sverige" och gick.

"vi blir vad vi väljer
vi blir vår ensamhet"

Emil mötte mej när jag kom hem idag, den herren är alltid lika trevlig.

Nu ska jag äta upp, och sedan efter en stund, hoppa iväg till gymmet och träna med de stora männen!

---

Förresten, förresten, förresten!

Den 31 januari börjar jag flytta in mina grejer i en ny lägenhet!

det känns som att jag har såhär många stenar i mitt bröst                   om inte fler
men nånstans känns det bra att sitta på skolan med erika, trots att jag redan lyckats gråta här
kanske har hon rätt i att det inte är mänskligt att vara stark i en sådan här situation
och då kanske, för en gångs skull, möjligtvis, kan jag sluta med att försöka vara det

du kan inte med all din kraft få mej att sluta tycka om dej.

"  kan inte träffa dig igen men det beror inte på något sär-
skilt -  
   din doft skulle kväva mig och dina ord kvälja mig jag
skulle älska dig skulle älska dina ögon dina fingrar dina
öron din hals dina läppar din hårda kuk och den förbjud-
na mjukheten efteråt"

du kan aldrig med all din kraft få mej att sluta bry mej om.

Det är min jävla namnsdag idag, din idiot.

man kan säga nästan vad som helst för att få folk att ta avstånd, om det bara är det man vill
ibland räcker det att säga vad någon vill höra, så får man vara ifred
ibland måste man vara elak

- men hurihelvete kan man bära på så mycket hat?

jag har dragit för alla persienner, gardiner
och jag har tårar så det räcker och blir över

det kanske är sant som de säger, att jag tar för mycket, att jag låter folk kasta ur sej vadsomhelst
för att jag nånstans tror att det får dem att må bättre
och för att jag alltidalltidalltid bryr mej mer om dem, vilka det än är, än om mej själv
jag kanske måste sluta med detdär.
men jag kan aldrig börja vara elak, sådär. 
det räckte med några dumma ord, och så fick jag dåligt samvete.

det var det det. - tack och hej.

jag håller på att bli galen. jag vet det. jag kan inte sitta stilla. idag har jag bubblat över av energi och glädje och jag vet inte var det kommer ifrån.
var det för att jag släppte det som tyngde ner mej? släppte de som inte gjorde mej det minsta glad?

kanske borde jag lägga mej och se om det går att spara lite av dagens energi under kudden till imorgon

visst trodde jag att det kunde vara någonting väldigt väldigt bra, från början.
som att jag lurade mej själv, eller drömde innan jag ens visste någonting, eller gav mina drömmar ditt ansikte innan jag sett mer av dej än just det, eller fick för mej att du var vackrare än någon annan, eller intalade mej att du var finare än en annan, eller trodde mej inse att du var precisådärsomjagskulleviljaattduvar
visst trodde jag mer
men jag tror nu att det är bättre såhär.

"Can you help me unravel my latest mistake
- I don't love him
Winter just wasn't my season"

jag kan inte mycket, men en sak är jag fan ta mej jävligt bra på.
- ärlighet

det är måndag, och jag är glad och känner mej lycklig med en massa energi

(styrka)

- det ni!
det är inte alltid man känner sej så en måndag.

mest glad är jag för maria, faktiskt. du är värd det bästa.

(du kommer alltid att vara nummer ett)  - ur min dagbok den 12 november 2003

och så dikten jag skrev i maj samma år.
det var du och jag som var ett vinnande team då.
det kan ingenting ändra på.

Du har varit mottagare för alla mina känslor och tankar i evigheter, känns det som
hur mycket jag än försöker intala mej att nej, så är det inte alls
det kan vara därför jag har den, den där skrivboken, där det står Till A på
för att det finns så mycket som inte går att prata med andra om
för att jag måste få ut det trots att du inte är här mer
för att jag måste få tro att någonstans spelar det en roll att jag skriver det jag skriver i den
och någonstans spelar det en roll att jag insett det jag insett

det handlar om saker bara vi sa, saker ingen annan säger, men saker som inte sägs mer, eftersom vi inte säger mer alls, eftersom vi sagt att vi ska sluta
- säga saker till varandra

A   -bcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö
ser du inte att du är först?
är det inte uppenbart?

---

en liten blick av hur onsdagskvällen såg ut, och endast ett ord kan sammanfatta kväll: magimys.     (jag vet att jag borde sluta hitta på ord, men det finns ju inget annat ord som säger det jag vill säga, hur gör man då?)
   
 
lite synd är det, systeryster, att jag inte fick en bild av Ladd (Ludd? Hur skriver man egentligen?)
Äh, du förstår ju. Jag tänker lite grann på vad som hänt, om..
Om han inte hängt upp-och-ner för länge.  (eftersom jag väljer att aldrig ha smileys i min blogg, eftersom jag inte gillar det, så borde jag kanske här säga att det skulle ha funnits en om jag gjort ett annat val, för detta är någonting som syftar på någonting som var väldigt roligt just då)

Idag är det en sån här morgon hos oss i alla fall;  en helt vanlig morgon, bortsett från att vi missade vår tvättid för att jag sov och bortsett från att jag nu måstemåstemåste gå och duscha och sedan bege mej mot min älskade mor för att hjälpa henne med hennes CV, och sedan bege mej vidare till min älskade far & min älskade bror där vi ska ha middag för Oliver som fyllt år. bortsett från det så är det en helt vanlig morgon.

det är vinter, det verkligen är vinter, men det finns ingen snö, ingen riktig kyla,
bara mörker och grått och regn och halvtaskiga rosiga kinder

"Vi vet att det går att skapa en bättre värld för barnen och vi vet hur man gör - men vi måste hjälpas åt. UNICEF är helt beroende av frivilliga bidrag och vi behöver ständigt bli fler som kämpar för barns rättigheter. Din insats kan vara skillnaden mellan ett värdigt liv och ett liv som tar slut innan det knappt börjat.

Här hittar du de varor som för tillfället är de mest behövda. När du handlar dina julklappar i gåvoshopen så ger vi dem till barn som verkligen behöver dem."

igår pratade vi om det, syster och jag, att en sådan julklapp vore bättre än någonting jag inte egentligen behöver
- och jag behöver ingenting, vad skulle det vara?
det finns så många som har andra behov, och det är jul och det känns att det finns många som inte har det jag har, varför är det så orättvist och varför kan inte alla ha det bra som vi har?

unicef och rädda barnen, men alla andra då, de som inte längre är barn? vore det inte en idé att hjälpa de vuxna som finns överallt i världen, så finns det ju någon som sedan kan ta hand om barnen?

idag är en dag när det känns lite svårt att vara en del av den här världen.

your voice, is all I hear - somehow

Det har varit en underbar dag, med systeryster! och Alvin, såklart.
Vi har varit på Nova Lund, ätit god lunch, tittat på möbler, plockat bland grejer i deras hus, lekt med en ballong, ätit god kvällsmat, tagit en snabb tur till paps och sedan fick jag skjuts hem.
Det var en kort sammanfattning av en lång och bra dag. 

Jag "knivde mej själv" när jag skulle fixa sallad förut, det var Alvins uttryck när jag skar mej och fick plåster. och så ville han såklart veta om det "blodade". 
Jag funderar på att själv inrätta lite ord i SAOL faktiskt, saker jag säger som andra säger inte finns. Ordet sticksig finns faktiskt, även uttrycket att möblisera om existerar. Det finns många exempel när det gäller mitt ordförråd, man måste bara vara lite mer öppen för nya idéer.

Nu räcker det med att vara mysig och charmig.