Annapanson & alla förbannade ord.

jag hänger inte riktigt med, tiden liksom bara flyger iväg och jag, jag flyger med
åtminstone gjorde jag nästan det häromkvällen ute hos mej, jag kunde luta mej i motvind utan att ramla

men, vet ni, får man en puss när man kommer innanför dörren, så känns allt plötsligt underbart.

systeryster och jag har simmat idag, sen hamnade jag hos paps, och nu när det snart är julafton har jag och bror-bäst satt ljus i världens fulaste gran
pappa har en förmåga att alltid skaffa granar som liksom mer ser ut som.. fula buskar? sneda pilträd? ja, något sådant. men detta året har herr paps-rolle-moffarpettsson överträffat sej själv och i hans vardagsrum står nu en sned, spretig, på ett håll helt platt, inte alls granlik gran.
men nu finns det i alla fall en plats att lägga alla julklappar på.

så; julkorten är skickade, julgodiset bakat, julklapparna köpta (dock ej inslagna), lussebullarna och pepparkakorna bakade, julpyntet framme, julgranen snart pyntad, brödet till julafton bakat.. så, kära tomten, när kommer du?

nu tar vi en utflykt ut mot bunkeflo!