Gott nytt år!

Är du verklig?
Jag ägnar ingen energi åt att bli irriterad, och jag vet att du tycker att det är fel, det också. Men vad är du egentligen nöjd med? Vi var vänner en gång, men det är längesedan nu, och då visste vi inte bättre, det enda vi hade gemensamt var att vi tyckte illa om samma människor, och nu tycker vi illa om varann.

Där borde det vara punkt. Det började för ett par månader sedan och sedan dess har jag hoppats på att slippa höra av dej mer. För mej är du ingenting längre, och det beror bara på att du själv valde det senast vi pratade.

Jag bryr mej inte om att du vill önska mej ett gott nytt år, för du önskar mej inget gott, det vet du lika bra som jag.
Du skulle inte bli glad om allt gick bra för mej, för du är inte en sådan person, och har aldrig varit det, till mej.
Vad som än hänt så är du inte en del av mitt 2008.
Där är det punkt. För sista gången.



Nu ska jag skjutsa några killar till Svedala, sedan ska jag köra rundor och gott-nytt-åra alla mina underbara vänner som jag kan hitta i närheten. Jag ska börja samla på kramar! Kan man det?

Gott nytt år på er, allihop, alla fina vänner och människor, alla ni som tror på mycket mer än bara er själva och som fortfarande tror att människor kan förändras.
Saker förändras alltid. Människor också.


sista dagen

Jag sitter hemma hos pappa, i hans nya soffa och ser på film och äter popcorn.
och jag är sjuk
på självaste nyårsafton!
men det känns inte riktigt som att det gör så himla mycket.

Jag har tömt alla flyttkartonger hemma hos mej nu, varenda en!
Kan ni tänka er, jag har fått ännu lite mer ordning nu.
Jag som inte brukar ha ordning någonstans alls.
Kryss i taket, nästan.

Jag tror fortfarande att jag har för mycket saker, men det är mest sånt där som jag brukar pyssla med hemma, och var ska jag då annars ha grejerna än hemma?
Nä, precis.

Vilken normal människa fotograferar sej själv och sin i princip enda vän varenda jävla kväll de går ut? och vem vill egentligen sen se de här bilderna? Med tanke på att ni är lika fula, båda två, dessutom.

så ligger det till.

Annapanson har flyttat, och äger inget bredband i lägenheten ännu.
Därför får man ta tillfället i akt och skriva lite när man är hos paps och hälsar på.
Snart ska jag till Jysk och Ikea.

Jag packade upp massor av lådor igår.
Jag är så himla duktig.
Eller så var jag bara väldigt rastlös och visste inte vad jag skulle göra när jag var sällskapssjuk.
Hajar som hajar visades på tv igår kväll i alla fall, och den räddade mej ett litet tag.

Halv tre i natt vaknade jag och var tvungen att kolla hur många fönster i turning torso som lyste.
Det var bara ett tjugotal i hela huset!
Anteckna det, det är väldigt intressant.

Dessutom behöver jag ett par sockiplast. Så jag inte ramlar i min trappa hemma.
Ni får skratta om ni vill, det gör mamma också.

tv

Det här mongot har köpt en tv.
och kommer att få äta nudlar resten av månaden

meeeen, det gör nog ingenting.

Vänta lite nu..

.. VARFÖR äger jag 7 par solglasögon?
när jag faktiskt bara ser normal ut i tre av dom.

Dags att rensa ut.

Ursäkta röran, men jag bygger om.
Haha, nää,
ursäkta röran, men jag flyttar.

life got in the way

"I wanted us to be the ones the poets write their books about"

exaktum. skriv en bok om oss, älskade du.
denna känslan är något extra.
vi borde lära andra att känna såhär.

det skulle göra världen så mycket mysigare, tror jag.

mysmänniskor

Igår kväll fick jag ett mysigt sms av Philip.
En fråga om ifall vi skulle åka till fantasivärlden och titta på drakarna istället för att fira nyår.
och så skulle vi sitta där på en klippa och titta ut över horisonten och se på drakarna som lekte i luften

Nu minns jag precis varför jag sken upp som en sol varenda gång han såg mej och ropade "hej kompis!" högre än någon annan någonsin skulle kunna göra.
Du är saknad.

När jag vaknade i morse hade jag fått ett annat sms, av någon annan.
Någon som befunnit sej långt bort för länge, någon som egentligen aldrig varit närmre, men som jag ändå saknat när han varit borta
jag skickade ett julkort till denna underbara människa med det söta leendet som förföljt mej ibland i vissa drömmar

och inatt skrev han något om att han inte var värd att vänta på
som om jag någonsin slutade vänta

(på att han skulle komma tillbaka, hit.)

kära släkten

Med en älskad mormor som var ledsen redan innan vi kom pga något kära moster sagt, och med en kär mosters man som tjatar på med samma skämt som de senaste tretton åren.
Med kommentarer från en kusin som borde stoppa upp sitt ego i.. ja, ni fattar. Med elaka ord och åsikter om allt och alla, och med bara några människor som tror sig vara bättre än alla andra.
Så kanske var det en helt okej släktmiddag hos mormor och morfar idag. Med mormor och morfar, en normal morbror och i alla fall en normal kusin.
Trots allt var jag där för mormor och morfars skull.
Något annat borde man inte ägna tid åt, inte där.

Varför håller vi ens på och låtsas?

Alla vet att det ligger till som det gör, man snapsar och fylls av vrede på samma gång, och kanske, kanske, efter ett par snapsar känns det okej att vara där, bland människor man inte känner, inte vill känna, inte har något gemensamt med, och kanske inte ens bryr sej om.
Alla vet dessutom att om mormor och morfar en dag skulle vara borta finns det ingenting som håller oss ihop överhuvudtaget, för vi vill ju, trots allt, inte ens vara ihop.

Egentligen är det bara sorgligt.

*

Du borde.. Jag vet inte? Ta en öl och slappna av?

Bara precis det.

"I am who I wanna be, but you could be anything
Just be anything here with me"

helvete

Helvetes satans jävla skitmög.
jag fixar inte detta
det har varit en mysig dag idag, med massa skratt och kärlek och jul
visst har jag haft ont i magen, men jag trodde det berodde på stressen

och så kommer jag hem,
och så blöder det i den helvetes jävla magen
nu är jag svimfärdig, yr och det känns som att jag har noll näring i mej
trots att jag ätit hur mycket som helst.

det är 40 minuter till den 24 december,
40 minuter till julafton
och jag ska fira den tillsammans med mysiga människor
och samtidigt be till gud att jag slipper sjukhuset i mellandagarna.

ljug & kyss mej hårt

"I want you to notice
I want you to care"

men när jag insåg att det aldrig blir så,
så valde jag att fokusera på annat.

ändå vet jag att det aldrig kommer att kännas på samma sätt
jag kommer inte ha några fjärilar i magen när han ler
kan man leva utan fjärilar?

kanske ett litet litet tag.

"Dont go to sleep i just might call
To throw you up against the wall"

lillejul

"things are changing, it seems strange"

jag hamnade i fel säng, i fel takt.

långt senare insåg jag att det var fel människa, fel person.

men my god, jag har det fortfarande.

nu måste jag packa in en del julklappar och fixa rimmen på,
för sen kommer syskling och hämtar
och det där är ett nytt smeknamn som betyder syster och älskad på samma gång
som betyder Elin.

sen ska vi till mamma. julafton, idag fast imorgon.
lite förvirrande, men än dock väldigt väldigt mysigt.


sådär.

Det blev människa av mej idag också!
Efter en dusch, där jag förövrigt lyckades få tvål i ena ögat, så kändes det som att jag äntligen vaknat
Sen blev det en tur till Elin, systeryster som är världens bästa, med mamma och mormor
Nu har jag precis ätit jättegott med pappa och marie
och Pysen har öppnat en av sina julklappar!
och envis som jag är har jag packat in den igen
man får inte öppna förrän på julafton!
det vet väl alla.
bara för att han är katt, betyder väl inte det att han är ett undantag.

fan också
hela min kropp skriker efter dej ibland
så att det värker i den efter närhet liksom
jag vill ha dej, tror jag
men i vilket fall som helst, det kommer jag aldrig att säga.

Nu får jag åka och hämta broren på jobb innan kvällens planer fortsätter.
Klart slut.


massamassamassa

Igår kväll blev det öl.
Äjrik och Martin hos Äjrik först, bröderna ovetande, ett par öl och sen buss till möllan


Josefin (och gud, var jag glad att se dej?!) och Eshan, vad söta ni är

och sen på debaser mötte vi Anna ifrån klassen, med pojkvän
i min klass går det underbara människor
som jag nog borde släppa in mer än jag gör
men jag jobbar på det

jag jobbar på det mesta, tycker jag 

ibland tror människor så mycket
ibland vill jag säga åt dom att det är bättre att veta
men ingen orkar ens fråga vad som är sant
varför orkar dom då ens bry sej?

när jag vaknade i morse, endast tre timmar efter att jag somnat kände jag mej full, och det minns jag inte ens att jag var när jag somnade
pappa och marie skrattade åt mej i alla fall, något var komiskt, tror jag
det kan ha varit jag, svart under ögonen som kommer ner yr och undrar varför marie duschat (och väckt mej!) när jag redan innan visste att hon skulle iväg och jobba

nu skriver jag bara onödiga grejer, känner jag.
snart ska vi åka, trots att jag inte riktigt orkar, men vi ska till min älskade systeryster och eftersom hon är hon så åker jag i alla fall. med mamma och mormor. och kanske morfar, om han orkar.
han försvinner ifrån oss.
och jag tycker inte om det

När man går och lägger sej på kvällen är man alltid själv
och jag har lite svårt för det, ibland, måste jag erkänna
men jag skulle inte vilja ha dej där bara-för-att
jag skulle vilja ha dej där för att...
för att jag tror att det skulle vara mysigt.

dilemma.

färga håret eller inte färga håret - det är nattens dilemma det
hårfärgen är på mitt rum så det är bara att sätta igång om jag väl bestämmer mej
men nu har jag precis pratat med josse, och hennes hår är av någon anledning orange efter en färgning
vill jag ha morotshår?
nej, helst inte.
jag tror jag avstår.

klart att jag vill vara din vän
jag kommer inte glömma hur kul vi hade det förut
jag tycker bara att det är så trist att det inte kan vara så igen
och att vi bestämmer grejer som aldrig blir av
att vi ska ses och sen inte gör det
att vi pratar nån gång då och då, och sen inget mer med det

jag blir bara så trött på det
sånt där orkar man inte med alltid.

- hur lyckas jag andas när du är så långt borta?

Lova att aldrig glömma bort mej

För det skulle få mej att glömma bort hur man andas


bror min

Jag har kvalitetstid med min bror
han sitter med en laptop i knäet
och jag sitter med en annan i mitt knä
tvn är på, scrubs
Meen, vi sitter i samma soffa!
Det är inte illa.
Pysen är med, han ligger i fåtöljen brevid och sover

Simpsons vs. Family guy
men är ni verkliga?

Nu vet jag! 
problemet.
Jag är svag för män med gitarrer.
mer än så är det nog inte, inte denna gången.

jag skickade iväg mina julkort häromdagen.
hela fem stycken!
de som fått dom kan skatta sej lyckliga.

om ett litet litet tag

Sådär, vaken igen.
Skjutsat älskade bror min till jobbet precis, och nu sitter jag hemma hos mamma i hopp om att hon ska komma hem snart
I need company
eftersom att jag är så satans sällskapssjuk ibland och behöver prata
och så behöver jag en kram, och det är mamma bäst

vad finns det att säga när det känns för mycket?

det roligaste är
vänta lite nu, är detta roligt?
nä, det komiska med detta är att det varit precis tvärtom
de var en period ett tag när det verkade omöjligt att ha en vän av motsatt kön
jag minns inte någon killkompis från då som inte blev intresserad på ett eller annat sätt
och jag minns hur frustrerad jag blev när jag bara ville ha vänner i de där pojkarna
dumma dumma pojke, var min vän, for fuck sake!
och så var man tvungen att såra, utan att egentligen ens vara dum.
jag minns hur jag hatade det.
och fortfarande nu kan jag sakna en del av de vänskaper som tog slut.
jag skulle inte drömma om att utsätta någon annan för det.
jag skulle inte drömma om att utsätta någon annan för.. mej.
nej.

ha! snart kanske jag slutar använda min kamera helt
igår lyckades jag ta bara ETT foto (det ni!)
och det har jag inte mage att lägga in här
personen på det ser så otroligt hemsk och ful ut
det vore inte snällt.
och alla vet ju att man ska vara snäll såhär inför jul.
och alltid annars.

Den 29 december behöver jag ett par starka, medgörliga, samarbetsvilliga män till mitt förfogande.
och det är inte ens i närheten av så roligt som det låter.

"the goal is to keep me from falling"

punkt slut.

nu.

"du kanske vill bry dig lite mycket, va?"
ha! ungefär så.
jag vet ingenting. jag vill inte veta.

"jag skulle vakna mitt i natten
och gå ut och ta en lång promenad"
men jag skulle vara lika ensam då.

om det känns fel?
- något så otroligt.

jag behöver en vän, tror jag.
någon att prata med, om sådant här.
jag går liksom sönder
och därför kan jag inte prata mer med dej.

"I need to figure this out"
men jag kan inte figurera ut någonting, och sådär kan man inte ens säga,
för bara du är i mitt huvud och hur ska jag då komma fram till något annat än.. dej?

jag hatar dej.


myyspyys

såhär mysigt hade vi hos elin i söndags när vi såg på film, lejonkungen.

jag har aldrig fått en slemmigare puss än den jag fick efter jag varit barnvakt igår.
but then again, jag har aldrig sett någon sötare heller.

imorgon dricker jag öl, och tro mej, denna gången blir det öl.


- Får jag hålla din hand?


kvällen.

ungefär såhär har min kväll sett ut
eftersom marie fyllt år
och nu sitter jag här i sängen med en rapport som måste bli klar eftersom den skulle varit det igår egentligen
och jag kan inte tänka klart efter så mycket mat och tårta, och definitivt inte av så mycket kaffe
jag kan knappt ens sitta still

   

det är i alla fall någon som lagt sej på plats och ska följa med.
snart så.


som luft

jag förstår inte varför jag går runt med dåligt samvete för att ha gjort, ingenting?
eller för att ha gjort något jag inte vet, inte fattar, inte varit med i, inte menat
jag vet ingenting
jag kan inte be om ursäkt för min reaktion, trots att den var värre än den borde pga annat som hänt
jag kan inte.
och ingen annan kan heller.
be om ursäkt.
vad är en onykter ursäkt värd?

nu är det dags för födelsemiddag för Marie
jag ska hinna blåsa ballonger tills mina lungor är tomma på luft.
kalas, ännu en gång!


.

jag skulle ha dödat vartenda fjäril som kom i min väg
som att jag bara såg död och hat
och aldrig kärlek, någonsin igen

nej
nej
nej
om
du
skulle
komma
hit nu
skulle
jag
bara
hålla
om
dej
hårt
för
en
liten
stund

skummande, skummigt, skumt

"I swear I didn't mean for it to feel like this"

jag kan inte sova om nätterna och dessutom har jag ont i magen konstant
det är ett tecken på att något är fel
och jag tror mej veta vad det är

TYSTNAD.

havet är djupt

- och ibland önskar jag att jag låg på botten


you take all of me


nu ska jag äta en hamburgare.

farmor.

Nej, jag vägar sluta skriva. Hur ska jag annars få ut allt?
Det kommer sluta med att jag ställer mej och stampar i golvet och skriker så högt jag bara kan i flera timmar om jag inte kan skriva då och då.
Det vill ni inte, jag lovar.
Jag tror att jag kan skrika ganska högt.

kan du se mej ifrån himlen?

ibland slutar hjärtan bara att slå.


Farmor, kom tillbaka

(ibland saknar jag dej så)

jag minns inte längre hur ditt skratt lät

jag tror att du kan se mej ifrån himlen

jag tror mej veta vilken stjärna du är på

den lyser starkast för mej varje natt och jag ser på den då

alltid alltid alltid för att försöka se dej

men du är bara i mina drömmar ibland

och inte ens då är det riktigt du



"remember everything", she said, "when only memories remain"


slut

Jag behöver en kram.

Det var nog egentligen bara det jag ville säga.
Men eftersom jag är inte-det-minsta trött och klockan är kvart i fyra så skriver jag mest för att skriva, för att ha någonting att göra, för att ventilera
i princip

Satan vad jag blev rädd
sådär som jag blev av dej förut så ofta, före och efter vartenda jävla slag
och jag hatar att jag blev det i deras sällskap
jag trodde att det var så mycket längre bakåt

varför är alla människor som flera olika personer som förvånar en varenda gång?

jag vet att jag skrattade ett antal gånger under kvällen i alla fall, och hade mysigt.
sedan bjöd natten på en trevlig busstur hem, och för en gångs skull åkte jag inte själv.

jag slutar skriva i min blogg nu. i alla fall på ett tag.
och så levde dom lyckliga i alla sina dagar. (varför alltid DOM?)
Punkt.

KaLaS.

"Girl, you make it hard to be faithful
with the lips of an angel"


du borde skjutas när du säger att det får dej att tänka på mej.
du är bara elak.

"my girl's in the next room
sometimes I wish she was you"


men är du mänsklig?!
skärp dej.
kom tillbaka när du lärt dej att vara glad för det du har
nej, du, kom inte tillbaka alls.

Lycklig är den som inte sörjer vad hon saknar
utan gläds åt vad hon har.


Det är synd om er som är rädda för att träffa nya människor.
Jag tror inte att ni kommer någonstans i livet, tyvärr.

Jag ska komma långt.
Fast ikväll ska jag bara till en födelsedagsgris som fyller år imorgon.
Kalas!

ge mej.

Jag borde plugga. Annars kommer det aldrig bli klart.
Istället sitter jag här och drömmer om min framtida vän, som jag dessutom funderar på att skaffa snart om det inte funkar med Pysen i lägenheten.

 Finns det några sötare?

Som en blandning mellan fladdermus, kanin och gris.
När jag var ett par år yngre ville jag mest av allt ha en minigris.
En fransk bulldogg till mej, tack.
Sen är jag nöjd.

Jag har i alla fall skrivit 4 sidor nu. Det är mer än hälften. Så jag är stolt.

dags att sova..

Inget illa ment, men..
Vissa människor förtjänar att må som dom gör, dåligt.
Bara precis för att dom inte lär sej av sina misstag.
Det är som att dom ber om att bli behandlade som skit, och inte vill må bättre.

När man försöker och försöker och försöker och hela tiden ställer upp och finns där, men liksom inte betyder mer än att finnas när det är dåligt, då ger jag upp.
Att vi inte är vänner mer betyder inte att jag varit en dålig vän. Långtifrån när det handlar om dej, faktiskt.

Förut kunde vi ha roligt ihop.

Vänskapen saknad, troligen död.

syskon

eftersom jag äntligen fick ordning på min kamera och hittade den lilla svarta grejen som behövs för att lägga in alla bilder måste jag, ja, måste jag, lägga in några bilder från vårt syskonjulbak förra helgen
för det var supermysigt.
dom är bara MINA. och dom älskar jag mest av allt.
(inte bullarna, syskonen)

        

35849

Jag har packat fem lådor och hela golvet är fullt med skit.
Jag kommer knappt ut ur rummet längre.
Kanske ska jag sitta här tills jag äntligen får ta mina lådor och gå.
Då blir det plötsligt en lång väntan.

Jenga. På hyllan inne i det andra rummet.
Och det har jag missat. Bara sådär, dumt.

MQs nya reklamgrejer är ganska småkomiska faktiskt.
Måns Zelmerlöf på, och en liten text;
All you want for christmas.
Ja, varför inte. Han är för söt och feminin för min smak,
men med 7 dagars bytesrätt skulle jag behålla honom en vecka.
Hell, yes!

Nu känns det för mycket i magen.
Jag är expert på att döda fjärilar.
Och nu gör jag det igen.
Om jag inte pratar med dej mer är det bara för att jag vill ha dej under huden.

"You don't know what I'm gonna do
I'm gonna send my heart in a box to you.."

totalt ointressant.

Maj Gaaaad, du borde skjutas.
och om jag står tillräckligt nära på andra sidan kanske kulan kan gå igenom oss båda
jag är ändå ganska tom.

Fåor fack sääiijk, självständighet.
Nej, jag tycker inte heller om dej mer.

But you're all I cared about
och nu är du inte det längre.

Jag vet inte vad jag ska tycka.
hans ögon förföljer mej
hans leende håller mej vaken om nätterna
hans händer får mej att skälva utan att dom är i närheten

och jag vet inte om det är bäst att ha honom i tankarna
eller att ha dej i minnet

poetiskt värre.

jag gick ut för att leta efter dina händer

på vägen mötte jag en vän
rödgråten och förvirrad, vilse
"tiden måste hitta ett sätt att gå fortare"
sa du och sprang iväg
jag tänkte svara något smart om att man inte kan springa ifrån någonting
men det var försent att vara klok när du redan förlorat allt

jag slängde tankarna nånstans längs vägen och fortsatte bara gå
jag gick och gick
och gick längre

och gick hem

jag kom innanför dörren och jag hittade ett av dina hårstrå på min kudde nyss
jag letade länge nog


ironi och sarkasm.

Jag kom in på McDonalds innan idag,
och eftersom det står en efterbliven praktikant i kassan (jag ber om ursäkt)
så tar det hundra timmar innan jag får min mat.
Och så har han mage att ironiskt säga "vilket fint halsband" innan jag går med min mat.
Ja, det är ett fint halsband!
Ja, det är det!
Du hade kunnat göra ett på dagis själv om du hade velat ha ett.

Ah, vad jag är arg idag.

Men lillebror får mej som vanligt att skratta i alla fall
eftersom jag är sällskapssjuk sitter jag nu hemma hos mamma,
och där är han också
han "pluggar" och behöver hjälp av syster Geni. 
Jag klandrar honom inte. Jag är ganska smart. 

förbannade ni, människor

Jag vaknar alltså kvart i två efter att ha sovit sedan ett i natt och jag är helt grumlig hela jag
och så börjar dagen såhär, jag blir snart gråhårig, jag blir snart galen, jag blir snart.. "jag blir snart neger" som mamma skulle ha sagt
hon är lite speciell.

nej, din värld är inte perfekt
nej, du har det inte så bra att det "nästan inte kan bli bättre"
nej, det är inte normalt att flytta ihop efter tre månader när man är 19
nej, det är inte normalt att gifta sej när man är 20 och ha hus och allt
tar livet slut där, tror ni?!

människor som tror att livet är som bäst och redan i princip levt färdigt vid 20 års ålder ger mej kalla kårar och en irritation som inte liknar någonting.
ni kan tro att det handlar om svartsjuka, men jag kan försäkra er om att så är inte fallet.
Jag lever för spänningen det ger mej att inte veta var livet tar mej. Att inte veta vad som väntar.

Ha! Nu låter jag som en bitter gammal tant, och det är möjligt. Jag är fortfarande glad för er skull, jag blir bara så irriterad över attityden att saker inte kan bli bättre, och att allt är så tryggt och bra just nu.
Herregud, var ska ni vara om 10 år? På exakt samma ställe? Exakt samma plats?
Exaktum.

Jag vet inte vad jag ska skriva. It makes no sense, precis som vanligt.

tystnad

idag har jag gått runt som i en dimma,
jag tror aldrig riktigt att jag vaknade i morse.

jag har i alla fall hittat ett köksbord på Emmaus, det ni!
men det är något jag inte vet, trots att jag fick hämta det i bilen
för det är en julklapp, och dom ska vara hemliga till julafton.
ssssccchhh.

snart är alla julklappar klara minsann!
ibland är jag bra.

Jag saknar dej, under huden
natten liksom ropar ditt namn
- hela jag ropar efter dej när du inte är här


föreläsningen idag var förövrigt riktigt svår att lyssna på,
med så många ord på så få minuter,
speciellt när man var så trött som jag var i morse
jag övervägde i ca en timme om jag kanske skulle stanna i sängen
och flög sedan upp därifrån, som om jag bestämt mej
segade mej in i duschen och lånade pappas bil för att komma i tid.
jag borde ta snabbare beslut.
föreläsaren pratade iallafall som de gör på nyheterna på tv, fast med turbo, ungefär

"hur många är det härinne som kommer härifrån Skåne?" frågar hon, och jag kommer på mej själv med att räcka upp handen, som om det vore automatiskt
och två sekunder senare kommer jag på att jag är född i Luleå.
Pucko-Anna, då är du väl därifrån.
eller?

Fredag kväll bokad.

Jag verkligen, verkligen älskar er.

"sometimes we take chances, sometimes we take pills"

nu räcker det.
i morse satte jag punkt.

det är det enda jag gör nu för tiden, sätter punkt.
inte ett enda kolon, inte ett enda kommatecken, som om det fanns en fortsättning på något
som att jag inte vill att någonting ska ta fart
som att jag inte vill att det ska hända mer
som att jag inte kan hantera att leva mer än jag gör nu.

bara punkter.

jag vet att jag en dag kommer att hitta någon som får mej att glömma alla punkter
någon som får mej att vilja sätta komma efter komma
och aldrig någonsin en enda punkt igen.

du äcklar mej, faktiskt. och du vet inte hur skönt det känns!
att plötsligt knappt kunna se foto på dej
när jag förut sett på dom, alla dom fotona, och sett ögon jag älskade mer än jag någonsin älskat något
och sett en människa, den finaste jag någonsin mött
för att inse nu att kärleken då gjorde mej blind. (det måste ha varit riktigt dimmigt och mörkt)
my mind is playing tricks on me.
och jag vet nu att det inte längre är så.

nu har jag blivit sådär liten igen. jag vet att jag alltid blir det när jag gråter, på något sätt.

Anna Anna Anna Anna Anna Anna Anna Anna Anna Anna Anna Anna Anna Anna Anna Anna Anna Anna Anna Anna Anna Anna Anna Anna Anna Anna Anna
- mest för att påpeka vilken dag det är idag. och för att påpeka att jag faktiskt har namnsdag.

ja, jag skäms, är det det du vill höra?
att jag skäms över alla de gånger jag uteblivit för att jag drar mej undan?
fine, så är det.
jag jobbar på det.
men det räcker aldrig. inte än.
för mej gör det.

jag har tappat säkert femhundra hårstrån denna helgen.

Alla önskar sej tusen grejer till jul.
Mamma önskar sej fred på jorden.
Pappa önskar sej rättvisa i världen.
Malin önskar sej välmående hos världens hela befolkning.
Elin önskar bort allt djurplågeri.
Anton önskar samma förutsättningar för alla barn.
Och jag, jag önskar mej trygghet åt alla.
Vilken perfekt familj vi är.
Sanningen är att vi nog redan gett upp en del av det hoppet
och egentligen, faktiskt, bara önskar oss ego-saker endast till oss själva.

"And it felt like something had died away from me
and myself died a thousand times"


Precis exakt så.

Om jag önskar mej dej i julklapp,
kan jag få dej då?
(inpackad i ett rosa paket med blå rosett, helst)

förvirring

"Honey, why're you crying, is everything okay?"

Fuck it.
Nu måste jag släppa detta innan det får mej att gå under, innan jag hamnar på botten och inte längre kan ta mej upp själv.

jag har tre rivsår på halsen
man kan undra var jag fått dom ifrån
eller så kan jag berätta med några ord; sibby i famnen & erik med en kattleksak
äh. jag tycker att det ser ganska häftigt ut.

fan vad jag har ångest. igår är något jag redan glömt, förträngt. delete liksom. precis lika enkelt.
pappas idé fick mej i alla fall att leva idag igen.
många gånger när jag känt mej meningslös och handlingsförlamad har han varit min räddning.


jag fick världens mysigaste kramar igår.

jag behöver en vän.
fast jag ska leva själv resten av livet,
och jag ska göra det bra. 

men hans fucking jävla leende får det att pirra i magen.
satan också.
stay away.

jag behöver närhet. någon nära?
men jag vill aldrig ha det igen.
it makes no sense.

"I know you can save me,
no one else can save me now but you"


jag vill aldrig mer.
-lita på någon för att inse att det inte går
-vara med någon för att få klart för mej att det inte är tillräckligt

ikväll

Erik den helige dog i alla fall på 1100-talet.
så det så.
det vet jag nu.
inte alla som vet det.

äh, jag mår så himla dåligt. inte alla som vet det heller.

vem jag skriver om i min blogg? inte som ni verkar tro
inte i närheten
någon helt annan.

jag borde sätta punkt. innan jag glömt var den knappen är nånstans.

.

pack

jag har packat ner en del av mina grejer i en flyttkartong
(tidigt? ja, det är möjligt, men jag har inget bättre för mej)
jag väntar på att människor ska bli klara för att dricka öl och umgås
sådant som jag alltid har tid med

det är redan tomt på mitt rum, ändå är alla lådor fulla med skräp som jag inte vill ta med
varför har jag haft sån skit i alla lådor hela tiden?
senast jag rensade måste jag varit nostalgisk över alla saker jag hittat, och trott att de betydde något
nu ser jag bara massa saker som kommer ta plats i lägenheten
otroligt.

"would you be offended if I.."
äh, klart du hade blivit.

när jag tog upp flyttkartongen på mitt rum hoppade pysen direkt ner i den
han vill nog följa med.

no shit

jag har precis kommit hem från systeryster i kävlinge
hennes  soffor var på plats, och jag låg i en av dom  och mest bara mös.
nu slipper man trängas i hennes vardagsrum när man kommer dit. 

förresten så kom jag på i skolan idag att jag inte har någon tv att ta med mej när jag flyttar
och så kom jag på hur "bra" det skulle vara med en platt-tv, efter erik och josefines redovisning
behov.
plötsligt.

och så var det det här med julklappar, bara till paps och Alvin är det klart än så länge.
kanske borde jag fixa det en dag och ta tag i det.
men det är inget som existerar i min värld just nu, att ta tag i saker.
jag sitter mest bara här och längtar.

jag tittar på honom och ser mycket mer
evigheten bor i hans ögon, skulle jag tro.

jag har för övrigt ätit 8 clementiner idag.

födelsedag, men inte min.

jag är hemma hos marie, ååliver fyller år, 18
I bet he thinks att han är vuxen nu.
det är han inte.
men vem är det?

vi har ätit god mat och precis kaffe och kaka.
min mage är ungefär lika stor som hos en gravid kvinna i minst sjätte månaden.
nej, det finns ingen minimänniska därinne.

på fredag ska jag dricka öl tills jag ramlar ihop i en hög.
ta det som ett löfte.

jäkligt intressant.

1; jag är inte störd
2; jag är definitivt inte i närheten av hur störd du är, erik
3; jag är bara väldigt sällskapssjuk
4; möjligtvis lite uttråkad av allt plugg också

så det så.

det var i alla fall två stora kaniner i vår trädgård i morse som jagade varandra och bråkade om ett äpple som låg på gräsmattan
poängen är att det ligger ungefär ett tjugotal äpplen på den där gräsmattan
och båda skulle bestämt ha samma, tydligen
dom bor i vår trädgård förresten, jag vet bara inte riktigt var.
pappa säger att han ska gå ut och skrämma bort dom (som om han vore skrämmande), men jag stoppar honom varenda gång.
ingen annan bor ju i trädgården ändå

todäjj.

idag har jag blivit ägare till en liten dammsugare, en brödrost, två stekpannor plus en väldigt elegant röd (!) plaststekspade
det ni!

och så har jag såklart varit i skolan. men det är inte så viktigt att veta.
jag lärde mej ingenting nytt där idag, faktiskt.

nu loggade misssschhael in på msn, för er som vill veta.
jag ska berätta för honom nu att det är 20 dagar kvar till julafton.
för det är det bara jag som vet!

hulken!

jag lekte hulken tillsammans med lillebror förut ikväll när vi hjälpte syrran att hämta hennes två nya soffor, och sen körde hennes gamla till mamma.
att dom båda bor på tredje våningen i hus med noll hiss gjorde hulken-leken lite mer realistisk.
om jag verkligen blev grön kanske det inte skulle ha varit lika jobbigt.
och tro det eller ej, men sen efteråt, blev jag itvingad mat ifrån mcdonalds!

jag har kommit på att Pysen ska få flytta med mej. hur ska jag klara mej utan mysepysaren?
jag får försöka få iordning lite först, och sen göra ett försök med honom där
går det inte så går det inte
men då har jag i alla fall försökt.

erkännande; jag har inte läst allt jag borde ha läst till skolan imorgon.
erkännande #2; jag har inte läst ens hälften.
erkännande #3; jag drömde om dej i natt igen.

nu går jag och gör något vettigt, för en gångs skull.
jag ska äta en lussebulle.

orkar, orkar inte, orkar, orkar inte..

jag hörde precis glassbilen i området
vem vill köpa glass i denna kylan?

jag har suttit i soffan de senaste timmarna med en kopp te, en filt, två clementiner, två lussebullar
och två jättetråkiga böcker som måste läsas
jag har inte ens läst hälften än, och det jag läst minns jag knappt

jag är så otroligt trött
de femhundrafjorton regndropparna som droppade på mitt takfönster i natt när jag skulle sova höll mej vaken

Jag ska i alla fall sticka och handla sådana dära goda ostsnacks sen, snart,
så jag kan läsa och äta samtidigt.
Liksom ta in ny kunskap, lära mej något nytt och samtidigt lägga på mej några kilo
som två flugor i en smäll,
två flugor på smällen,
inte fan vet jag
här är inte en enda fluga i närheten.

gym-kort

By the way,
mitt nya gymkort kommer att fixas på kockums fritid
eftersom det blir nära och bra till mitt nya hem

jag har aldrig riktigt gillat sällskap när jag tränar,
men jag tror det skulle vara roligt
en träningskompis vore på sin plats, för en gångs skull, tycker jag.


jul kul FUL

Idag har vi bakat massor
lussebullar
pepparkakor
rischoklad
mysigt och juligt, och ändå är det ett tag kvar till julafton
jag vet inte ens om jag längtar
jag längtar mest till flytten faktiskt
julen är så överdrivet familjemysig, på något sätt.
jag funderar på att bojkotta hela grejen.

Meine lilla plopp till kameran som gör att man kan lägga in sina bilder till datorn är spårlöst försvunnen.
Vid upphittad grejsimojs, erhålles hittelön.
Plus att jag har femmiljoner bilder att visa, men alla är fast på den satans kameran.

kära tomten.

Till mitt kök i lägenheten behöver jag för nuvarande; en visp, bestick, en stekpanna, ett durkslag, en osthyvel, en pajform, smörknivar, vanliga knivar, en pensel, en ugnsfast form, en vinöppnare, en sockerströare, kryddor, ett litet rivjärn, en plasttång, en stekspade, en äggdelare, och sist, och nästan viktigast, majskolvshållare.

det var nog allt,
för alla er som inte vet att inflyttningspresenter är på sin plats, och som istället tänkte liva upp mej i jul med en liten julklapp till mitt kök, där jag för övrigt helt självklart kommer att bjuda in vänner och bekanta på middagar då och då. Host.

words fail me

när jag är ute och kör på motorvägen klockan fem på morgonen får jag sådan lust att stoppa de få bilar, i princip den enda bilen, som jag möter på vägen
som för att fråga var dom är på väg vid denna tiden, och få dom att förstå det mysiga med att ligga i sin egen säng när det är mörkt.

satan vad jag är arg.
hur länge kan man vara arg egentligen?

jag orkar inte riktigt bry mej.
ändå gör jag det.

words fail me.
jag har inga kvar.

RSS 2.0