Annapanson & alla förbannade ord.

Josefin (och gud, var jag glad att se dej?!) och Eshan, vad söta ni är

och sen på debaser mötte vi Anna ifrån klassen, med pojkvän
i min klass går det underbara människor
som jag nog borde släppa in mer än jag gör
men jag jobbar på det

jag jobbar på det mesta, tycker jag 

ibland tror människor så mycket
ibland vill jag säga åt dom att det är bättre att veta
men ingen orkar ens fråga vad som är sant
varför orkar dom då ens bry sej?

när jag vaknade i morse, endast tre timmar efter att jag somnat kände jag mej full, och det minns jag inte ens att jag var när jag somnade
pappa och marie skrattade åt mej i alla fall, något var komiskt, tror jag
det kan ha varit jag, svart under ögonen som kommer ner yr och undrar varför marie duschat (och väckt mej!) när jag redan innan visste att hon skulle iväg och jobba

nu skriver jag bara onödiga grejer, känner jag.
snart ska vi åka, trots att jag inte riktigt orkar, men vi ska till min älskade systeryster och eftersom hon är hon så åker jag i alla fall. med mamma och mormor. och kanske morfar, om han orkar.
han försvinner ifrån oss.
och jag tycker inte om det

När man går och lägger sej på kvällen är man alltid själv
och jag har lite svårt för det, ibland, måste jag erkänna
men jag skulle inte vilja ha dej där bara-för-att
jag skulle vilja ha dej där för att...
för att jag tror att det skulle vara mysigt.