helvetesidioti. - friskt? inte för en sekund.
Solen skiner återigen! Och det är fredag!
Det kliar lite grann på huden sedan solen satte sina märken där igår. På all naken hud. Den som ska vara så nära min som möjligt, ni vet.
Jag har åtminstone fått se M bada nu, och han lät bli att försöka dränka mej. (!) Det var mysigt, och himla snällt. Snart badar vi igen. Och äter kräftor, som jag älskar. Jag älskar mycket mycket mer.
Jag vet att jag inte är sådär dålig. Människor älskar inte mej av ingen anledning alls. Och hade jag varit sådär dålig hade ingen gjort det, det vet jag. Jag vet åtminstone att jag inte vill ha det sådär segt och tråkigt och stelt. Det är inte jag. Jag är inte hundra år gammal, jag har inte levt färdigt, jag är långt ifrån klar. Och jag trivs bra med att vara precis där jag är. Nu när jag äntligen slipper stå till svars för saker som, underligt nog, försvann samtidigt som personen i fråga gjorde det.
En del kommentarer jag fick höra igår var ganska komiska. Jag tror minsann att alla, precis alla, stämde. Skrattretande egentligen. - Hur var det med att vara ett dåligt exempel? Jag tror faktiskt att jag hittat ett dåligt exempel, och det är något man skall passa sej för. Vem vill egentligen vara det? Vem vill sluta så?
Jag önskar inte för allt i världen att jag var sådär.
