Annapanson & alla förbannade ord.

vad säger man?
det är för mycket i huvudet bara.

jag skulle ha städat idag, jag skulle ha gått upp pigg och tränat, jag skulle ha varit och handlat redan, jag skulle ha druckit kaffe med anders, jag skulle ha, jag skulle ha en underbar fredag.
men eftersom jag inte kunde somna igår, eftersom jag inte kan stänga av alla tankar, så blev det inte så.
nu har jag precis ätit frukost och börjat städa i alla fall.
kanske går jag och tränar om en stund när jag tröttnat på det. handla måste jag också.
egentligen konstigt att det finns så många måsten, när jag egentligen bara måste göra ett val, det svåraste hittills.
jag kan inte. jag vet inte hur jag ska kunna.
men jag vet att jag måste.

det var inte menat att bli såhär!                  helvetesjävlaskit
det skulle inte vara någonting mer alls.

är jag egentligen tvungen att ta tag i det? kan man inte bara ignorera och släppa det? låtsas som ingenting? inte prata med någon, inte känna ansvar, inte känna skyldigheten i att berätta, inte... kan man inte bara få slippa?
kan inte jag?

men ovanpå allt, jag kan inte riktigt ta det på allvar. jag vet, jag är en hemsk människa.