en söndag
this isn't gonna be easy
but I don't need you, believe me
yeah, you got a piece of me
but it's just a little piece of me
I dont need anyone
these days i feel like i'm fading away
Have you seen me lately?
Have you seen me lately?
Have you seen me lately?
Could you tell me one thing you remember about me?"
Styrka.
irritation
Jag var på bra humör innan jag satte mej med det, jag var på efter-bodypumps-skönt humör, men inte fan höll det när jag skulle börja med de helvetesknapparna. Jag skiter i det.
Och nä, jag tänker inte göra det imorgon heller.
Man kan tappa tålamodet för mindre. Jag lovar.
Eftersom mamma har jättekallt i sin lägenhet, och Elin och jag fryser här, så blir det till att krypa ner under täcket ganska snart. Fast jag vet inte riktigt om jag är trött. Jag tror det. Lite grann i alla fall.
God natt.
meningslöst berättande, återigen.
Igår blev det besök hos farbror doktorn, sedan gick jag direkt och tränade. Jag hamnade i skolan med underbara klasskompisar, gick vidare hem till Erika, fick en utsökt lunch och sedan hamnade vi på ett mysigt café. Det är underligt hur man bara kan hamna på olika ställen, sådär som vi gör, och hur man kan hamna så rätt ibland.
Jag hämtade mina julgrejer hos paps igår kväll, men dom står bara här i "hallen" nu, man kan väl inte börja pynta redan, det tar lite emot.
Idag hamnade jag i skolan med de där underbara igen, och vi pluggade lite, drack kaffe och åt. Det är så det ska vara. Lugnt och fint och väldigt mysigt.
Nu väntar jag på systeryster Elin, vi ska på bodypump. Jag känner mej trött idag, men rastlösheten börjar tränga sej på, så det blir säkert bra efteråt.
Annars är det inte så mycket mer. Inte mycket tankar, inte mycket känslor. Bara andetag.
Imorgon ska jag simma med systeryster Malin! och leka groda och fisk. Klart slut.
pucko?
- Ja, varsågod, kära du, det går hur bra som helst. Jag behöver en.
Som jag redan konstaterat blir det inte alltid som man tänkt sig. Idag blev inte det. Men det fungerade ändå. Imorgon ska jag till herr doktor, vi får se hur det slutar. Sedan tänkte jag träna, jag är så rastlös hela tiden, orolig i kroppen, någonting är fel, jag kan inte sitta still, jag kan inte sova på nätterna. Det är mest, mest ganska jobbigt just nu. Men jag har liksom slutat att klaga, för jag vet att saker kan vara mycket värre.
Elinsysterystersyskling är bäst. Igår på lägenhetsvisningen kom hon på det smartaste hon någonsin sagt. Lägenheten låg vid kronprinsen, och när vi gick runt där i området och tittade såg hon väl turning torso på avstånd och utbrast; "Men det är ju skitbra om du flyttar hit, då har du jättenära hem!"
Till denna underbara syster har jag redan (!) fixat tre julklappar! Jag tänkte packa in dom förut idag, men kom på att det kanske förstör det mysiga i att göra det dagarna innan julafton. Jag har för bråttom. Jag kommer springa genom livet och undra i slutet varför jag aldrig stannade upp vid det som betydde mest.
"Would you cry, if you saw me crying?"
- Nej, bra, för det hade varit sjukt jobbigt med så många tårar på en gång.
Ibland liksom värker det i hela kroppen - efter dej.
Som just nu. Jag måste gå och lägga mej.
+
bara en meningslös update
Solen skiner idag, mina damer och herrar! Det är en underbar dag om man går ut. Man måste dock ha mössa och vantar och kanske möjligtvis en tjock overall på sej, men annars, annars! är det helt underbart.
Jag har precis kommit hem från träningen, är helt slut i mina armar, jag höjde vikterna idag eftersom det kändes meningslöst med de jag kört alldeles för länge nu. Vi får väl se hur det går. Jag blev dessutom uttittad under hela min träning av en väldigt vacker man med ett par underbara ögon. Lite halvt jobbigt när man tar i så man håller på att spricka, men jag tittade nog lika mycket på honom efter att jag hade uppmärksammat de där ögonen.
Har ont i nacken idag, fick det efter mitt alldeles underbart sköna skumbad igår, måste ha legat konstigt i värmen.
Men. Jag älskar skum.
Nu ska jag iväg med systeryster, sen ska jag på lägenhetsvisning. Jag vill så gärna bo.. Någon annanstans.
officiellt
Det är underligt hur kylan varje år tar med sej samma känslor och saknader. Jag tänker på en vän jag hade ett långt tag, som var extra mycket värd just när kylan och mörkret kom åt mej. Jag tänker på en annan vän, som var nära ett litet tag, men närmare än någon annan just då. Hela vintern ska jag tänka på er.
En dag kanske jag till och med tar telefonen och ringer. Om jag hittar modet som behövs och orden att säga.
Jag vet, jag körde med pappas bil, som inte har vinterdäck, och det var slirigt och halt, och jag förstår inte nu hur jag ens kunde tänka tanken att ha kameran uppe, men... vad säger man. idioti. det brukar märkas i malmö så fort det blir halt och kallt att det finns många idioter. jag är en av dem.
Nu väntar jag bara på älskade systeryster som ska komma och hämta mej. Sen blir det utflykt, eftersom dagens praktik nyss ställdes in. Vissa dagar blir det inte som man tänkt, vissa dagar blir det så mycket bättre.
fredag & SNÖ
Nu ska jag le resten av dagen.
Jag bortser från att det är slasksnö och att det inte lägger sej, det är i alla fall otroligt fint att titta på.
Och nej, vi kan inte åka pulka, göra snögubbar, ha snöbollskrig eller så, som vi pratade om igår, men det gör väl ingenting eftersom det ändå bara var jag som tyckte att sånt var roligt.
Jag ska le resten av dagen. Det snöar ju förbövelen.
På tal om gårdagen så var det utomordentligt angenämt, det är allt jag har att säga för stunden.
Nu; fika med underbara klasskompisar.
stormar och orkaner
jag är inte riktigt mej själv
det händer fortfarande massor med kul grejer, massor av saker jag skulle kunna berätta och massor av grejer som får mej att skratta jag lever ju, herregud
men jag är liksom mittinne i en känslostorm som aldrig slutar
förrän jag själv slutar blåsa
om ni bara förstod
det liksom växer till liv i mitt hjärta, och ingen annanstans
det växer en längtan och en saknad, en hoppfullhet och en fantasi
men ingenting är på riktigt
- det måste vara på låtsas, det måste gå över, det måste gå bort igen
inte för att jag vill, utan för att... för att? för att vadå? för att alla säger det. det är det som är bäst. det är det som står skrivet, man kan inte bara leva livet, det måste planeras och struktureras, organiseras och förberedas.
vem förberedde mej innan jag hamnade här?
och så tar jag mej för magen, som att det ska tala om för mej vad som är rätt eller fel bra eller dåligt bättre och sämre logiskt eller ologiskt sant eller falskt äkta eller pålåtsas
"I wasn't looking for a lifetime with you" och svaret är givet.
och jag klandrar inte denna människa, för jag har aldrig sagt någonting rakt ut till honom. av någon anledning. han vet ingenting om mina drömmar, han vet ingenting om mej, han vet inte vad jag känt, var jag varit, vem jag är. han känner inte mej. men som sagt, jag klandrar honom inte.
jag har ju trots allt väldiga kommunikationsproblem, inte att förglömma. det vet jag ju om, men istället för att säga det till mej kan du faktiskt krama mej och säga att det kommer bli bra!
Faktiskt.
som om jag vore tre år gammal igen, en envis superblond liten flicka, eller nyfödd?
"hon har dina ögon!"
och så blundar jag.
förlåt mej för allt jag aldrig kunde vara
- så förlåter jag dej för att du aldrig såg det jag faktiskt var
-
eller jag som precis börjat synas?
jag älskar mina klasskompisar, och det är skönt att vara tillbaka.
det är verkligen sådär, kom jag underfund med, som jag skrev till anders innan idag, att om bara rätt person säger godmorgon, så blir det en god morgon.
det stod i tidningen idag att det skulle bli minusgrader och snöa i veckan.
det hoppas jag på.
.
Annapanson - the one & only
plus
Han skulle utan tvekan få komma på besök i mitt liv ännu en gång.
"Vem vill ha stolthet
när man kan få den man vill ha?
Vad ska jag med värdighet
när jag kan ha det bra?
Integritet
vad har den nånsin gjort för mig?
Och tryggheten byter jag med glädje
ut mot dig"
Magiskt.
.
Saker som förändrar ett helt liv, för alltid.
Ja, det skrämmer mej.
Kom och kramas lite grann.
uppror.
(Bilderna på Emil, från ikväll kommer en annan dag.)
Just nu är det uppror i hela mej. Jag hann innanför dörren innan jag började gråta, det gör ont i hela magen, det gör ont i hela mej. Det till och med är svårt att andas. Allt bara för ett par ögon.
Vad fan hände nyss?
I flera år har jag undrat, faktiskt letat-lite efter dej
för att du varit försvunnen återigen
sist kom du tillbaka
men då visste du var jag bodde, och jag hade annat då och du fick gå
jag ångrade det en minut senare, jag har ångrat det sen dess,
undrat sen dess
och sen var du borta ännu en gång
Så plötsligt, när livet bara levs, mitt i allt och ingenting, när jag inte längre är förberedd och tänker att 'kanske får jag syn på dej'
DÅ, då får jag det
och ser domdär ögonen f a n vad jag har saknat domdär ögonen, alltid domdär
och du såg på mej också, jag såg i dina ögon att du såg mej, Amin
precis som då, förlängesen
med precis samma blick
precis samma intensiva ögon
fan, herregud, det är klart att jag känner igen dom, dom har förföljt mej i mina drömmar ända sen dess!
så gick vi förbi varann på stan nyss, nu sådär ett antal år senare, såg på varann tills det inte gick och se mer, vände oss om
men fortsatte ändå gå, åt varsitt håll, sådär som man gör ett antal år senare
jag skulle ha stannat precis där, precis då
och vänt om, gått samma håll som du
sagt, kanske, 'hej'
sagt, kanske, någonting.
istället; ingenting
nu; åter på noll
återigen undran
men med en obehaglig känsla, som jag tidigare lyckats begrava, ända uppe på ytan
o c h s a k n a d
värre än någonsin.
fredag, väl?
men jag har fem satans kuddar och jag kunde knappt ens hitta så många örngott nu innan jag tvättat dom andra
och faktiskt så sov jag över min tvättid i morse, den klockan åtta, men jag skäms inte ens, för igår var jag uppe och simmade klockan sju med systeryster och man behöver inte vara duktig varenda dag, man behöver egentligen ingenting såntdär, det är bara en dum del av ett självförverkligandesamhälle.
jag trodde till och med ett tag att jag behövde dej, men det var också en sån grej, det var för att du fick mej att tycka om mej själv på ett annat sätt - inte för att jag egentligen blev någon annan.
det är mest massa ord nuförtiden, det är en såndär ordperiod. Förra veckan var det Bob Hansson,
"det minsta man är skyldig sina drömmar är att tro på dem" och
"frågan kanske inte är om du någonsin kommer att hitta hem. men vem du kommer att ha blivit när du väl gör det.." och
"människorna - varför är vi så bra på att köpa flygbiljetter och så dåliga på att verkligen ta oss nånstans" och
"Du vet inte hur många gånger jag gjort bort mig med flit bara för att du inte ska vara ensam om det, och hur många gånger som helst jag ringer upp gamla människor låtsas jag ringt fel så att de ska ha någon att prata med. Herregud Sverige - jag tittar till och med på tv bara för att passa in!" och
"jag vet inte hur många gånger
jag har haft oralsex bara för
att det ska bli lite bättre
stämning i det här
landet."- Bob. Ni vet han. Vet ni inte?
Äh.
Sen på bussen, alltid en bok med, och nu är det Åsa Ericsdotters böcker återigen, bara bara för alla ord. Om ni bara visste. Ni borde veta.
"ber du mig så
han vaknar bredvid mitt hjärta och somnar på min
mage och efteråt så
dör jag
går jag ut och går på gatorna och letar efter mannen
som älskar mina ögon jag ska be honom gråta med mig
för dig"
nu, dammsugning och moppning i sidennattlinne, det ni. jag ska dessutom dansa runt med musiken på högsta volym, hur satans tråkigt vore det annars?
Sen måste jag hinna träna innan jag ska till läkaren, det måste jag bara, det finns inga alternativ, jag har så mycket myror i benen och kan knappt sitta still, jag kan inte ens sova på nätterna, är det inte underligt att ha sådär mycket energi av ingenting? jag både äter och tränar för två, men jag liksom sover för ingen. sover med ingen. sover inte alls.
Ikväll; Emil Jensen. Han har också massamassa ord.
bra att veta
Bob Hansson är en fin människa. En ganska sådär ovanlig människa, just därför. Han är min idol just nu. Heja Bob.
Griffin & Phoenix är en otroligt fin film och en underbar kärlekshistoria. Om du ser den filmen utan att så mycket som känna en tår i ögat så vet du äntligen; du är inte mänsklig.
Jag måste ta vara på mitt liv. Allt som är nu, och allt som är bra. Allt som går att uppnå, allt som går att bli. Mest av allt, allt och alla jag älskar.
Jag vet att det kan förändras så snabbt. Det är synd om både de som fått erfara det och de som inte vet att det kan hända.
Jag måste ta vara på mitt liv. Det är det enda jag vet.
-.-
Nu ska vi ut och göra stan!
en ganska grå lördag
Vad vill jag - vad gör jag - och, varför?
Igår blev det sådär väldigt mittiprick, det där hela uttrycket; i en värld full av lögnare blir den som talar sanning oärlig. jag hade inte ens tänkt tanken att det finns folk som hittar på så mycket dumt och ljuger om allt möjligt, så att det kan få alla människor att verka dumma och blåsta. så att det kan få alla andra att tvivla på det man säger.
Jag kan ju inte sånt där, - relationer
bäst är det som bara är, utan att jag behöver tänka
det som finns ändå
jag har min julpåse på vinden hos pappa, kom jag på. Den kanske jag borde hämta snart. Pynta lite.
När är det första advent egentligen?
Jag har ingen såndär ljusstake - måste man det?
Jag har i alla fall ett par nya jeans och en ny tröja.
"a little bit weaker than you used to be"
2 lägenhetsvinsningar coming up också, förresten.
En i samma hus som nu, men med bättre hyra. Jag vet bara inte om jag orkar ta alla mina grejer och flytta dom 150 meter bort. Makes no sense.
Den andra är borta på Nydala, egentligen i fel ände av stan om jag får säga det. Men jag uttalar mej inte förrän jag varit där, tror jag. Det är väl inget favoritställe, men att gå på visning är skoj, faktiskt, och därför går jag, dock med ganska låga förväntningar.
På tal om förväntningar så har jag inte längre särskilt höga förväntningar på människor heller. Bra eller dåligt? You tell me. Jag vet inte, det har bara slagit tillbaka på mej alltid när jag väntat mej för mycket ibland. Då kan det inte vara någon poäng med det. - Visst?
Nu måste jag ta en dusch, och göra mej i ordning. Ikväll ska jag vara lite kulturell.
fredagsfakta.
Jag har aldrig lärt mej att be om hjälp.
Jag har aldrig kunnat be om stöd på riktigt.
Inte ens nu.
helvetesjävlamänniska
Så, ny tvättid skulle bokas, men nästa lediga är såklart på lördag kväll och då kan jag självklart inte.
Jag blir så arg, vad är det med folk, kan man inte följa ett vanligt tvättschema ens?! Det är väl inte så jävla svårt. Finns det ingen ledig tvättid får man väl boka in nästa som finns, det är inte mer med det. Man tar inte någon annans. Och man tar definitivt inte min.
Vissa människor borde köra sej själv i torktumlaren ett par varv.
det måste snart ta slut
min hosta tar livet av mej.
hosta hosta hosta
Jag är nog inte helt frisk ändå, jag kan knappt sova om nätterna pga min hosta, men om dagarna känns det helt okej.
Nu har jag kommit igång ordentligt med allt jag ska göra också. Paper 1 är inlämnat, äntligen, B-uppsatsen sen förra terminen är halvklar, sen var det nog ingenting mer. Kanske hinner jag ifatt mej själv för en gångs skull.
August är tjurig, han ligger och surar. Vi har nämligen nyss klippt hans klor, inte alltför populärt. Fast, han har nu fått ett av äpplena från pappas trädgård, och äter så det snart sprutar äpple ur öronen på honom. Det vore något.
Min nya vän Svante, en hårig ganska stor nästan-fågelspindel, har flyttat in. Han hängde i fönstret igår kväll och skrämde livet ur mej. Ejrik vägrade komma och plocka bort honom, så eftersom han skulle hänga kvar fick jag namnge honom och allt. Men, till min stora besvikelsen är han idag borta. Jag undrar mest vart han tagit vägen.
Jag bryr mej inte längre om ifall min sårbarhet gör mej svag.
Jag har tröttnat på att leva med alla strategier för att slippa bli ledsen, sviken, sårad.
Jag har tröttnat på alla lekar, på alla rädslor som folk bär omkring på.
Jag vet att jag inte känner dej, men någonting får mej ändå att sakna dej.
nej tack.
Nu räcker det med söndag för mej..
God natt.
lycka.
Jag kan nysa normalt igen!
Utan att halsen gör jättejätteont, utan att hela huvudet håller på att sprängas.
Säg 'prosit'.
För övrigt så hostar jag mer idag än igår, men det verkar vara på väg åt rätt håll.
Jag känner mej ganska pigg. Dock inte som August som hoppar runt som en galning på golvet, fram och tillbaka, hela hela tiden. Han måste ha något inbyggt energiförråd som liksom svämmar över ibland. Det skulle jag vilja ha.
