Annapanson & alla förbannade ord.

"Du och jag för att nån var full
Du och jag för våran skull
Du och jag för stämningen,
för den mjuka bedårande skymningen,
för isen som äntligen spruckit loss,
och du och jag för oss"

Okej okej, jag har ännu en gång förälskat mej i Lars Winnerbäcks ord. Men äh. Det står jag för. För det gör jag alltid.

"Du och jag är inget vidare bra
men jag kan inte säga nej
Jag kanske rent av behöver dig"

det kanske mest är så, att det, att det påminner mej om någon.
nej?
att det får mej att tänka på någon väldigt speciell.


det är inte så mycket som känns så mycket just nu,
jag mest bara lever.                                                           det är såhär det ska va!