Annapanson & alla förbannade ord.

Jag gick upp i morse för att ägna hela fömiddagen åt 134 samtal till en sjuksköterska som inte svarade, som senare ringde upp mej mitt i juridikföreläsningen på skolan, som lyssnade på vad jag hade för problem och symtom, och som sedan sa att doktorn skulle ringa upp, min kära doktor som jag helst inte vill höra av, trots att han är otroligt trevlig
han och jag pratas liksom bara vid då och då, på rutinbesök på sjukhuset eller när saker och ting inte står rätt till

än dock så ringde han upp mej senare under dagen,
när jag förresten var hemma hos älskade storastora syster och Alvin och åt fastlagsbullar
(älskade systrar, nej, förlåt bror, älskade syskon, vad vore jag utan er?)
jag fick dra mina problem och symtom ytterliggare en gång, och han konstaterade som om det vore den självklaraste saken i världen, att; "sådär ser inte ett skov ut när man har Ulcerös Kolit"
Okej. Om du säger det så. Men.. Var kommer allt blod ifrån då, kära doktor?
Komisk som han är ibland, farbror doktor, sa han "har någon slagit dej i magen?" och skrattade
Nej, herr läkare, det är ingen som har slagit mej i magen! Nej, jag har inte ätit något konstigt! Nej, jag vet väl inte mer än du! 
Och så säger han att han inte förstår vad det är som är fel, och lägger till "Men Anna, varför ska du krångla till det såhär?" på skämt, som om det vore roligt att krångla till saker

Anyway, poängen i det hela är väl att jag nu borde ligga i sängen.
Eftersom doktor Hans har bett mej komma in till sjukhuset i morgon, innan hans rond, dvs halv 8, för att han ska se om han fattar mer då. Jag ber till gud att han hittar ett fel, så att jag slipper oroa mej mer, men att det är ett litet ett.